Kan probiotika och fermenterad mat hjälpa mot cancer?

Kan probiotika bota cancer? Vi som står bakom den här bloggen äger ett kombuchabryggeri, och vi vill börja med att slå fast en viktig sak: Kombucha är ingen cancermedicin. Det är inte surkål, yoghurt, äppelcidervinäger eller andra probiotiska produkter heller. För den som drabbas av cancer finns tyvärr inga mirakelmediciner eller enkla lösningar. Det är inom den traditionella sjukvården som kunskapen finns om hur cancer kan bekämpas.

Med det sagt så finns dock tydliga belägg för att kombucha och andra probiotiska livsmedel har cancerförebyggande och cancerbekämpande egenskaper. Detta har framkommit genom kritiska och seriösa studier som har utförts inom ramarna för just den traditionella sjukvården. Resultaten är intressanta och lovande. Mer forskning behövs, och förhoppningsvis kommer vi snart att veta så mycket att probiotika kan bli en vedertagen behandlingsmetod mot cancer.

Effekterna som man har sett gäller inte alla sorters cancer. Det mesta av den cancerrelaterade forskningen om probiotika har fokuserat på tjocktarmscancer, men en hel del studier har också gjorts om sådan magsäckscancer som orsakas av magsårsbakterien Heliobacter pylori.

Låt oss börja med tjocktarmscancer. Det är den tredje vanligaste cancertypen internationellt sett (1). Européer löper två procents risk att drabbas under sin livstid och femårsöverlevnaden ligger på 65 procent (2).

Det finns många studier om probiotika och tjocktarmscancer. De flesta har i princip gått ut på en grupp råttor (eller något annat djur) har behandlats med probiotika, och sedan har man kollat om det är vanligare eller ovanligare att dessa råttor utvecklar tjocktarmscancer jämfört med likadana råttor som inte fått probiotika. 2008 publicerades en genomgång av ett stort antal studier av den här typen, och resultatet var slående: i 80 procent av fallen hade probiotikan haft en cancerförebyggnade effekt (3).

Effekten var särskilt tydlig när probiotika intogs tillsammans med prebiotika. Det indikerar att fermenterad mat eller dryck – som man kan göra själv hemma – är att föredra framför probiotika i pillerform som man kan köpa i hälsokostbutiken, ofta för dyra pengar.

Förutom att probiotika alltså verkar kunna förhindra uppkomsten av cancer, visade studierna i den här genomgången att probiotika också saktade ner eller till och med stoppade cancertumörers tillväxt.

Varför bekämpar då probiotika cancer? Forskarna tror att det beror på en kombination av följande egenskaper hos probiotika:

1. Att de levande organismerna tävlar med, och ersätter, andra komponenter i tarmens mikroflora

2. Att de producerar antibakteriella ämnen för att kontrollera tillväxten av andra mikroorganismer i tarmen

3. Att de producerar mjölksyra och andra organiska syror, vilket bidrar till att sänka pH-värdet. Det påverkar också aktiviteten hos enzynerna.

4. Att de levande organismerna stärker immunförsvaret, särskilt de immunfunktioner som riktar sig emot cancerceller.

Att risken för tjocktarmscancer ökar om man äter mycket rött kött, processat kött och fett finns det allt mer som tyder på. Varför det är på det viset är ännu inte riktigt klarlagt, men det verkar ha att göra med koncentrationen av N-nitroso-komponenter och det finns studier som visar att vissa mikroorganismer är bra på att ta upp och oskadliggöra dessa (4). I djurstudier är det bakterier från grupperna Bacteroides and Clostridium som verkar leda till både fler och mer allvarliga tumörer, medan de vanligaste probiotikastammarna Lactobacillus and Bifidobacteria har visat sig förebygga eller sakta ner cancertumörers tillväxt. (5,6,7,8,9)

Förutom den forskning som har gjorts om tjocktarmscancer så finns det en hel del studier om huruvida probiotika kan hjälpa till att behandla eller förebygga infektioner orsakade av Helicobacter pylori.

H.Pylori , som bakterien oftast benämns, orsakar magsår. Den påverkar en ofantligt stor del av jordens befolkning – nästan 50 procent av alla människor bär på infektionen, varav de flesta i utvecklingsländer. 2005 års Nobelpris i medicin gick till de australienska forskarna Drs. Barry Marshall and Robin Warren som ”upptäckte” H.Pylori 1982. Det var en otrolig upptäckt – inte minst var det otroligt att bakterien upptäcktes så sent.

Förutom att H. Pylori orsakar magsår så ökar den risken för magsäckscancer. Uppskattningsvis 60 procent av alla fall av magsäckscancer kan härledas till denna bakterie (10,11,12). Magsäckscancer är den femte vanligaste cancerformen. Bland de cancerformer som leder till döden är det den tredje vanligast förekommande. 2012 drabbades 950 000 personer. Samma år dog 723 000 personer av magsäckscancer. (1).

Forskningen har gett lovande resultat kring av hur probiotika kan användas i behandlingen. Ett flertal studier har visat att intag av yoghurt med Lactobacillus och Bifidobacterium hjälpte till att kontrollera eller förebygga infektioner orsakade av H. pylori (13, 14, 15.)

Sammanfattningsvis kan man säga att det finns tydliga belägg för att probiotika från vanlig mjölksyrning har egenskaper som både förebygger och bekämpar tjocktarmscancer och magsäckscancer. Eftersom mekanismerna hos mjölksyrebakterier och annan probiotika är så mångfacetterade krävs dock mer forskning. En annan anledning till att probiotika inte används som cancermedicin än är att de flesta studier enbart har utförts på djur.

Här finns en intressant artikel från Cancerfonden som berör en del av det vi har berättat om i detta inlägg.

Drycken kombucha sägs vara både ”probiotisk” och ”cancerhämmande”. Det finns vetenskapligt stöd för båda dessa påståenden MEN de cancerhämmande effekter man har sett knyts inte till dess innehåll av probiotika, utan till andra nyttigheter i kombuchan – antioxidanterna till exempel. Detta ska vi självklart återkomma till i den här bloggen.

Om själva probiotikan i kombucha också har cancerhämmande egenskaper finns det inga studier kring. Utifrån den forskning som har gjorts om andra probiotikastammar verkar det dock troligt anta det. De fyra ”punkterna” som vi radar upp ovan är nämligen i högsta grad karakteristiska för de probiotikastammar som finns i kombucha.

En intressant studie finns dock som förtjänar att nämnas i sammanhanget: en provrörsstudie som visar att mikroorganismerna i kombucha konkurrerar ut H pylori-bakterier, som ökar risken för magsäckscancer. (16).

Efter denna lilla lektion förstår vi att du knappt kan bärga dig tills du får läsa nästa bloggpost. Vi har inte riktigt bestämt vad den ska handla om, men det lutar åt att det blir något kring diarré! Följ Roots Kombucha på Facebook så får du reda på när inlägget ligger ute.

Källor:

1: World Cancer Report 2014. World Health Organization. 2014. pp. Chapter 1.1. ISBN 9283204298

2: ”SEER Stat Fact Sheets: Colon and Rectum Cancer”. NCI. Retrieved 18 June 2014.

3: Commane D, Hughes R, Shortt C, Rowland I. 2005. The potential mechanisms involved in the anti-carcinogenic action of probiotics. Mutation Research 591: 276–289.

4: Wollowski I, Rechkemmer G, Pool-Zobel BL. Protective role of probiotics and prebiotics in colon cancer. Am J Clin Nutr 2001; 73 (suppl): S451–45.

5: Onoue M, Kado S, Sakaitani Y, Uchida K, Morotomi M. Specific species of intestinal bacteria influence the induction of aberrant crypt foci by 1,2-dimethylhydrazine in rats. Cancer Lett 1997; 113: 179–86.

6: Horie H, Kanazawa K, Okada M, Narushima S, Itoh K, Terada A. Effects of intestinal bacteria on the development of colonic neoplasm: an experimental study. Eur J Cancer Prev 1999; 8: 237–45.

7: Singh J, Rivenson A, Tomita M, Shimamura S, Ishibashi N, Reddy BS. Bifidobacterium longum, a lactic acid-producing intestinal bacterium inhibits colon cancer and modulates the intermediate biomarkers of colon carcinogenesis. Carcinogenesis 1997; 18: 833–41.

8: Pool-Zobel BL, Neudecker C, Domizlaff I, et al. Lactobacillus- and bifidobacterium-mediated antigenotoxicity in the colon of rats. Nutr Cancer 1996; 26: 365–80.

9: O’Mahony L, Feeney M, O’Halloran S, et al. Probiotic impact on microbial flora, inflammation and tumour development in IL-10 knockout mice. Aliment Pharmacol Ther 2001; 15: 1219–25.

10: Sim, edited by Fiona; McKee, Martin (2011). Issues in public health (2nd ed.). Maidenhead: Open University Press. p. 74. ISBN 9780335244225.

11: World Cancer Report 2014. World Health Organization. 2014. pp. Chapter 5.4. ISBN 9283204298.

12: Chang, A. H.; Parsonnet, J. (2010). ”Role of Bacteria in Oncogenesis”. Clinical Microbiology Reviews 23 (4): 837–857. doi:10.1128/CMR.00012-10. ISSN 0893-8512. PMC 2952975. PMID 20930075.

13: Wang KY, Li SN, Liu CS, Perng DS, Su YC, Wu DC, Jan CM, Lai CH, Wang TN, Wang WM (September 2004). ”Effects of ingesting Lactobacillus- and Bifidobacterium-containing yogurt in subjects with colonized Helicobacter pylori” (PDF). The American Journal of Clinical Nutrition 80 (3): 737–41. PMID 15321816.

14: Michetti, P., Dorta, G., Wiesel, P.H., Brassart, D., Verdu, E., Herranz, M., Felley, C., Porta, N., Rouvet, M., Blum, A.L., Corthesy-Theulaz, I., 1999. Effect of whey-based culture supernatant of Lactobacillus acidophilus ( johnsonii ) La1 on Helicobacter pylori infection in hu- mans. Digestion 60, 203–209.

15: Zhang MM, Qian W, Qin YY, et al. (2015) Probiotics in Helicobacter pylori eradication therapy: a systematic review and meta-analysis. World J Gastroenterol 21, 4345–4357.

16: Sreeramulu G, Zhu Y, Knol W. 2000. Kombucha fermentation and its antimicrobial activity. Journal of Agricultural and Food Chemistry 48 (6): 2589–2594.